Repetitioner
Dag 122,
En snabb uppdatering med ett par bilder från dagens repetition inför den stora presentationen som äger rum nu på fredag, ni vet den där jag ska behöva stå och försöka prata japanska inför "lite folk". Idag gick vi i samlad trupp till den sal där presentationen ska äga rum och när jag säger "vi", så menar jag dels alla inblandade elever som liksom jag själv ska upp på scenen för att prata om någonting, dels ett halvt dussin lärare.
Och när jag säger "sal" så menar jag detta:
...kul, kul att det är så stort. Verkligen roligt. Hade föreställt mig någonting som var kanske tre gånger större än vårat klassrum - inte en hel jäkla aula! ><' Så nu fick man ytterligare press på sig :P
Det blev för övrigt inte mycket till repetition utan var mer av en soundcheck samt lite information där vi elever fick reda på var vi skulle sitta, när och hur vi skulle bli inropade på scenen samt en test av mikrofonerna och ljudet. Så, även om jag stod där uppe på scenen i typ 30 sekunder behövde jag inte säga mer än "hej allesammans, jag är Tomas från klass 2A" och sedan var det färdigt. För idag. Imorgon ska vi däremot tydligen repetera själva presentationen/talet.
Min kropp är redo. Tror jag. Hoppas jag. Jag kan då min presentation utantill, men att stå inför typ 200 pers (som salen såg ut att rymma på ett ungefär) och leverera lär ju göra sitt för talförmågan ;P Men det ska nog gå bra ändå. Handlar ju trots allt bara om drygt en minut.
Jag höll för övrigt ett 3 minuter långt tal inför klassen idag om märklig och intressant konst i Umeå. Det gick också bra, läraren såg både road och nöjd ut efteråt. Bidrog förmodligen till ytterligare en spik i kistan för min position som presentatör på fredag ;P Särskilt med tanke på att det var Nagashima som lyssnade på mitt tal, dvs samma lärare som även handplockade mig för att göra presentationen.
Här har ni en bild som jag tog igår kväll när jag var ute på promenad vid 10-snåret på kvällen. Behövde rensa tankarna och även få frisk luft eller allt repeterande på rummet, så att jag verkligen skulle kunna läsa upp talet utantill redan idag.
Ett förbipasserande tåg, ja. Tyckte det var kul att fånga på bild. Kanske för att jag ville hoppa ombord och bara ta mig långt härifrån till en plats där jag kunde slippa prata inför folk ;P
Men nu är åtminstone det längsta talet över, så då kan jag fokusera på fredagen. Och morgondagens prov. Och torsdagens prov. Och alla läxor...
._.
PS. Om exakt en månad lyfter det plan som har mig med sig ombord från Osaka flygplats, med slutdestination Sverige. Smaka på det ni.