Idag blev det n\u00e4mligen ytterligare en pluggdag d\u00e5 v\u00e4derprognosen f\u00f6rutsp\u00e5tt lite regn under halva dagen – den d\u00e4r halvan n\u00e4r man vill<\/em> vara ute och hitta p\u00e5 saker. Vad jag kunde se fr\u00e5n min plats inne p\u00e5 Starbucks s\u00e5 gick dock inte folk omkring med n\u00e5gra paraplyer utomhus, s\u00e5 det m\u00e5ste ha varit ett v\u00e4ldigt<\/em> l\u00e4tt duggregn som f\u00f6ll om det nu ens kom n\u00e5gonting alls… N\u00e5v\u00e4l, jag beh\u00f6vde \u00e4nd\u00e5 ta igen lite f\u00f6rlorade studier s\u00e5 det var v\u00e4l lika bra att jag fick ytterligare 3 timmars pluggande gjort idag.<\/p>\n Vi b\u00f6rjar s\u00e5 enkelt vi kan. Fr\u00e5n b\u00f6rjan, helt enkelt, med ett av de vanligaste av verb. Att \u00e4ta.<\/p>\n \u98df\u3079\u308b [ta-be-ru]<\/p>\n Detta \u00e4r verbets basform, eller “lexikon” som formen ocks\u00e5 \u00e4r k\u00e4nd som. Det \u00e4r den h\u00e4r v\u00e4gen som jag f\u00f6redrar att g\u00e5 n\u00e4r jag ska f\u00f6rs\u00f6ka inpr\u00e4nta ett nytt verb i huvudet. H\u00e4rifr\u00e5n kan man d\u00e4refter g\u00f6ra allt m\u00f6jligt roligt med verbet – om man bara k\u00e4nner till de grammatiska reglerna f\u00f6r det. D\u00e5tid, nutid, passiv form, blanda in vilja samt p\u00e5tvingande. Det h\u00e4r \u00e4r ju faktiskt praktiskt – att man kan mena p\u00e5 tv\u00e5 olika tempus med samma form! Precis som hur det \u00e4r praktiskt att inte beh\u00f6va skilja p\u00e5 genus n\u00e4r man talar om n\u00e5gon (inget hon\/han beh\u00f6vs – teberu \u00e4r fortfarande taberu i det h\u00e4r fallet, personen eller<\/em> personerna \u00e4ter), eller att man kan utesluta den\/det. V\u00e4ldigt mycket framg\u00e5r bara av kontexten och det<\/em> g\u00f6r japanskan till ett smart spr\u00e5k.<\/p>\n …till en b\u00f6rjan, p\u00e5 den enkla introduktionsniv\u00e5n. Sedan b\u00f6rjar de d\u00e4r andra b\u00f6jningarna och formerna av verb att dyka upp. Ni vet, s\u00e5nt som man b\u00f6r k\u00e4nna till f\u00f6r att kunna konversera vettigt och framf\u00f6rallt f\u00f6rst\u00e5 vad folk menar. Fortfarande \u00e4r det ganska smart p\u00e5 det viset att stommen<\/em> av ett verb alltid ser likadan ut: oavsett vad jag s\u00e4ger och vill mena s\u00e5 kommer just “att \u00e4ta” alltid att se ut som\u98df\u3079. Det blir inget till\u00e4gg f\u00f6re ordet, inget “har” eller “ska” eller “m\u00e5ste” eller andra ord som kr\u00e4ver ens kunskap (som sagt, inte ens han\/hon). Det \u00e4r vad som h\u00e4nder efter<\/em> verbet som \u00e4r lika intressant som ocks\u00e5 jobbigt att beh\u00f6va komma ih\u00e5g och s\u00e4rskilja p\u00e5.<\/p>\n S\u00e5 h\u00e4r kan d\u00e4rf\u00f6r verbet “\u00e4ta” b\u00f6jas i japanska (ett par exempel bara):<\/p>\n \u98df\u3079\u308c\u3070 – tabereba Kul att de tv\u00e5 sista \u00e4r s\u00e5 pass lika varandra, va? rareru och saseru. Tro mig, det \u00e4r j\u00e4vlart inte s\u00e5 tv\u00e4renkelt att s\u00e4rskilja s\u00e5na “sm\u00e5” detaljer \u00e5t som en liten bokstav n\u00e4r man st\u00e5r och lyssnar p\u00e5 n\u00e5gon, eller sj\u00e4lv aktivt arbetar med att f\u00e5 en mening p\u00e5 plats i sitt huvud \ud83d\ude1b Och d\u00e5 finns d\u00e4r dessutom en form som i detta fall skulle bli tabesaserareru<\/em>… >_><\/p>\n “-reba” inneb\u00e4r att n\u00e5gonting f\u00e5r en p\u00e5f\u00f6ljd; \u00e4ter jag s\u00e5… n\u00e5gonting. S\u00e5. D\u00e5 fick ni en liten inblick i hur det kan se ut – vad jag sitter h\u00e4r och f\u00f6rs\u00f6ker memorera. Och det var ju dessutom bara toppen av isberget ocks\u00e5, f\u00f6r exakt<\/em> s\u00e5 h\u00e4r ser trots allt “formeln” inte ut f\u00f6r samtliga<\/em> verb! Nej nej, nu gick jag bara igenom ett s\u00e5 kallat ru-verb, eftersom lexikonformen har ett \u308b som avslut och<\/em> vokalen innan denna stavelse \u00e4r ett “e”. Men f\u00f6r de s\u00e5 kallade u-verben g\u00e4ller helt andra regler, plus att d\u00e4r ocks\u00e5 existerar tv\u00e5 specifika verb som \u00e4r s\u00e5 kallade “oregelbundna” och d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5nga g\u00e5nger har sina helt egna<\/em> regler vid b\u00f6jningar…<\/p>\n Ja herregud allts\u00e5. Man kan ju fr\u00e5ga sig varf\u00f6r jag ens vill l\u00e4ra mig n\u00e5got s\u00e5 jobbigt? ;P<\/p>\n F\u00f6r att det \u00e4r roligt <3 F\u00f6r att det \u00e4r japanska <3<\/p>\n Nu ska jag sova! Eller \u5bdd\u308b (neru), som betyder “sova”, vilket ocks\u00e5<\/em> \u00e4r ett ru-verb och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4ven det b\u00f6jer sig precis som\u98df\u3079\u308bh\u00e4r ovanf\u00f6r.<\/p>\n …<\/p>\n Godnatt! ^^’<\/p>\n Dag 09, Korten p\u00e5 bordet s\u00e4ger jag. Vad jag d\u00e5 har i \u00e5tanke \u00e4r japanskan – grammatiken. Jag skrev ju ig\u00e5r att jag n\u00e5gon g\u00e5ng borde f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rklara lite av det jobbiga med att minnas hur man b\u00f6jer verb och vad det annars f\u00e5r f\u00f6r konsekvenser. F\u00f6r tro mig, en liten japansk krumelur kan verkligen g\u00f6ra stor skillnad p\u00e5 vad du s\u00e4ger och framf\u00f6rallt hur det s\u00e4gs! Men det var v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 ganska underf\u00f6rst\u00e5tt redan, med tanke p\u00e5 att japanska…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1410","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/conradargo.me\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1410","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/conradargo.me\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/conradargo.me\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/conradargo.me\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/conradargo.me\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1410"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/conradargo.me\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1410\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/conradargo.me\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1410"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/conradargo.me\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1410"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/conradargo.me\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1410"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"TITEL\"](\"http:\/\/i.imgur.com\/hNiCVl9.jpg\" "\\"\\"")
Paus i min l\u00e5nga vistelse p\u00e5 Starbucks: grillad kyckling- och spenatbaguette med chai latte till<\/em><\/p>\n
\nBeroende p\u00e5 hur verbet avslutas – om d\u00e4r \u00e4r ett “ru” som i det h\u00e4r fallet, eller ett “u” i m\u00e5nga andra – och vilken vokal som befinner sig f\u00f6re detta avslut, s\u00e5 ber\u00e4ttar det t.ex ifall man ska byta ut hela det sista tecknet\/stavelsen mot ett “masu” eller endast kapa vid den sista vokalen och s\u00e4tta dit ett “imasu”, f\u00f6r att d\u00e4refter f\u00e5 den artiga formen som t\u00e4cker upp s\u00e5v\u00e4l<\/em> nutid som framtid i en mening. Det vill s\u00e4ga \u00e4ter<\/em> och ska<\/em> \u00e4ta, i detta fall (tabemasu).<\/p>\n![\"TITEL\"](\"http:\/\/i.imgur.com\/hFEv5Ee.jpg\" "\\"\\"")
G\u00e5rdagens bild i repris: ordet f\u00f6r att missta\/g\u00f6ra ett misstag\u307e\u3061\u304c\u3048\u3089\u308c\u305f (machigaerareta) \u00e4r understruket f\u00f6r att det har f\u00f6r\u00e4ndrats fr\u00e5n sin basform \u307e\u3061\u304c\u3048\u308b (machigaeru) till den passiva formen – som framh\u00e4ver hur denna handling inte sker aktivt av subjektet. Avslutet \u305f (ta) ist\u00e4llet f\u00f6r \u308b (ru) f\u00f6rl\u00e4gger handlingen till d\u00e5tid.<\/em><\/p>\n
\n\u98df\u3079\u3089\u308c\u308b – taberareru
\n\u98df\u3079\u3055\u305b\u308b – tabesaseru<\/p>\n
\n“-rareru” \u00e4r potential\/m\u00f6jlighet; det h\u00e4r kan<\/em> jag \u00e4ta.
\n“-saseru” \u00e4r best\u00e4mmande\/f\u00f6reskrivit; jag tvingades<\/em> \u00e4ta.<\/p>\n2015-10-06 22:45<\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"